Historik

Svensk-litauiska Riksföreningen

Föreningen grundades 1925. Verksamheten låg nere från 1940 till den 30 oktober 1990. då föreningen återbildades. Den återbildade föreningens första ordförande var Leif Windmar, Sollentuna. Jarl Branting Växjö ledde därefter föreningen i nästan 20 år fram till årsmötet 2011 då ledarskapet övertogs av Walla Carlsson Karlskrona.

En av förgrundspersonerna i de svensk-litauiska kontakterna var Ignas Scheynius (1889-1959) svensk-litauisk författare och diplomat i litauisk tjänst. Han föddes då Litauen fortfarande var en del av det tsarryska imperiet. Han kom till Sverige 1915 och bildade en kommitté för Litauens självständighet. Efter utropandet av den fria republiken Litauen 1918 utsågs han till Litauens sändebud först i Köpenhamn sedermera även i Helsingfors och Stockholm. I Stockholm tog han initiativet till grundandet av en Svensk-litauisk vänskapsförening.
Efter statskuppen 1926 upphörde emellertid Scheynius som litauisk företrädare och återvände till Litauen. När Sovjetunionen ockuperar Litauen sommaren 1940 flydde Scheynius via Ostpreussen till Sverige och bosatte sig i Stockholm. Han anses även vara en av Litauens viktigaste modernister inom litteraturen och skrev bl.a. den starkt antikommunistiska boken "Den röda floden stiger". En ny upplaga har nu kommit ut under titeln "Stalin ockuperar Litauen 1940" Scheynius avled i Stockholm 1959.
Hans son Irvis född 1922 blev jurist och arbetade vid olika domstolar i Sverige. Även han skrev olika böcker. Litauen besökte han bl.a. 1978 och 1989 blev han inbjuden till Sirvintos för att högtidlighålla sin fars 100 års minne. Han arbetade mot slutet mycket för att förbättra för barn just i sin fars födelsestad. Han blev hedersmedborgare i Sirvintos. Irvis avled 2010 och därmed gick en kontakthistora mellan Sverige och Litauen ur tiden.

Med denna historiska bakgrund så skall föreningen ha som sitt största mål att värna om kontakterna mellan Sverige och Litauen.

Föreningen är en ideell organisation.
Föreningens målsättning är att med utgångspunk från respektive länders förutsättningar, behov och önskemål söka ett brett kontaktnät inom områdena näringsliv, ekonomi, miljö, utbildning och kultur.